1. En ordentlig utvärdering borde gjorts av tidigare målplan. Barometer, politiker-utvärderingar och verksamhetsberättelser duger inte som sådana. De kan däremot vara del i underlaget för en ordentlig utvärdering.

Vid samtal med personal och fackliga företrädare så har ingen varit delaktig i någon utvärdering av tidigare måldokument, ej heller har de deltagit i något arbete att ta fram underlag för utvärdering.

Detta är uselt av oss. Här måste till helt andra tag nästa gång inför nytt måldokument. Måldokumenten är ju värdelösa utan en ordentlig utvärdering, som måste få ta sin tid. Minst lika lång tid som att sätta ihop ett nytt.

2. Vi upplever att måldokumentet används när arbetsplaner och liknande tas fram på de olika enheterna, men det känns inte som måldokumentet har den legitimitet det borde.

I ett tidigt skede borde gruppen som ansvarar för att måldokumentet ha ett samtal med personalföreträdare för att få synpunkter på hur dokumentet kan bli "tyngre", koncisare och tydligare.

Motargumentet kan naturligtvis bli att "rollerna ska hållas isär", men samtal med personalrepresentanter betyder inte automatiskt rollförbistring. Hela den formella beslutskedjan genomförs ju på vanligt sätt.

3. Det är bra att metodstyrningen mot åldersintegrering tas bort.

4. Det är bra att dokumentation under barnets/elevens tid lyfts fram.

5. Det är bra att det slås fast att "Barn/elever ges resurser utifrån sina behov". Det kräver som vi vet mer resurser för t. ex. barn/elever med särskilda behov på ett helt annat sätt än idag. Det är alltså utomordentligt om kommunfullmäktige tar detta verksamhetsmål och sedan gör den naturliga genomgången för att ta reda på resursbehovet för att klara detta angelägna mål.

6. Det är bra att kritiskt och konstruktivt tänkande lyfts fram. Så mycket information idag är felaktig eller lögnaktig. Ett exempel är den emellanåt framskymtade synpunkten att BU-nämnden för år 2000 fått anslag för att klara oförändrad kvalitet i sina verksamheter. Detta är som bekant en lögn, fastän annat påståtts i offentliga sammanhang. Oerhört viktigt alltså.

7. Barometern är inget bra utvärderingsredskap och borde utgå. Den säger ingenting om utvecklingen då den görs vart tredje år och då med nya människor med nya utgångspunkter vad gäller till exempel kvalitetsnivån i skola/barnomsorg. Det blir enstaka nedslag utan inbördes möjlighet att jämföra.

8. Det är bra att estetisk/praktisk verksamhet lyfts fram.

Nässjö 30/1 -00

För SAFE

Uno Kenstam